Vissa dagar är allt emot en. Idag är en sådan dag. Varenda teknisk pryl som har kunnat strula har gjort det, utom etikettskrivaren. Det mest irriterande var att en dator låste sig, p g a fel lösenord. Det roliga är att jag vet att jag skrev rätt. Men när skiten låst sig var det bara till att ringa ett företag i Stockholm för att de sedan skulle kunna be teknikern på mitt företag att fixa felet. Helt meningslöst att ringa upp dit, när teknikern redan fanns hos oss. Skumt arbetssätt! Dessutom var killen jag snackade med rätt trög. Han frågade en massa frågor om felet och E-nummer mm. Det mest korkade var: "Var finns datorn?"

Jag: Vad menar du? (alltså, menar han vilket rum, vilken adress eller vad?)
Han: Ja, var finns den?
Jag: Öööh??
Han: Var i Getinge?
Jag: Säger Getinge Sterilization något?
Han: Ja, tror det.

Sen la vi på. Det roliga är att han kan inte ha lyssnat när jag presenterade mig. Jag sa klart och tydligt varifrån jag ringde. Han borde fattat att datorn befann sig där jag var. Varför skulle just jag annars ringt? "Var finns datorn?" är en dum fråga. Hade mest lust att svara: På skrivbordet framför mig. Enbart för att det var så dumt frågat.